När taket ska bytas är det frestande att bara välja det man tycker är snyggast eller billigast. Men takmaterialet påverkar husets karaktär, takstolarnas belastning och hur länge taket håller. Så här resonerar vi när vi hjälper en husägare att välja.
Börja med husets ålder
De flesta hus byggdes med det takmaterial som var vanligt när de uppfördes. Det materialet är ofta en del av husets karaktär, och takstolarna är dimensionerade efter det. Att veta vilken epok huset tillhör är därför en bra startpunkt.
| Epok | Vanliga takmaterial |
|---|---|
| Sent 1800-tal, panelarkitektur | Järnplåt, ofta målad i svart, grönt, grått eller rött. Branta takfall, torn och tinnar. |
| 1900–1930-tal, jugend, nationalromantik, klassicism | Rött lertegel, ofta tvåkupigt eller enkupigt. Branta sadeltak, brutna tak och mansardtak. |
| 1930-tal, funktionalism | Pulpettak, flacka sadeltak eller pyramidtak, ofta med målad stålplåt. |
| 1940–1950-tal | Lertegel på flacka eller enkla sadeltak. Eternit var vanligt från cirka 1930 till 1970-talet. |
| 1950–1970-tal | Glaserat tegel var vanligt på villor. Bandtäckt plåt kom på 1960-talet. |
| 1960–1980-tal | Betongpannor, ofta röda eller svarta. Pulpettak med papp. |
Tabellen bygger på Helsingborgs museums genomgång av svenska takmaterial och Danderyds kommuns arkitekturguide. Lertegel dominerade på villor under första halvan av 1900-talet och produktionen nådde sin kulmen på 1950-talet. Betongpannor var ganska vanliga på hus byggda under 1960–1980-talen.
Materialen i korthet
Lertegel
Bränt lertegel är det klassiska svenska takmaterialet på villor från första halvan av 1900-talet. Det finns i en- och tvåkupig form och i olika kulörer, där rött är vanligast. Tegel åldras med patina och passar de flesta äldre hus. Det är tungt och kräver takstolar som är byggda för det.
Betongpannor
Betongpannor slog igenom på 1960-talet och finns på väldigt många villor och radhus från 1960–1980-talen. De är också tunga, i nivå med tegel, och finns i många färger och profiler. Ytbehandlingen slits med tiden och gör pannorna mer mottagliga för mossa.
Plåt
Plåt finns som falsad plåt, bandtäckt plåt och profilerad plåt. Falsad plåt läggs för hand och hör hemma på många äldre hus, inte minst 1800-talets sommarvillor. Profilerad plåt är ett snabbare och ofta billigare alternativ. Plåt är lätt jämfört med pannor, vilket gör den till ett vanligt val när takstolarna inte tål mer vikt.
Papp
Papp används framför allt på flacka tak och pulpettak, till exempel på funkisvillor och många radhus. Välskött papp kan hålla länge, men den kräver regelbunden tillsyn.
Hur länge håller taket?
Uppgifter om livslängd skiljer sig mycket beroende på vem som anger dem. Villaägarnas riksförbund anger en beräknad teknisk medellivslängd som är en rimlig utgångspunkt för planering:
| Material | Beräknad teknisk medellivslängd enligt Villaägarna |
|---|---|
| Papp | 15–20 år |
| Takpannor | 30 år |
| Bandtäckt plåt | 40 år |
Villaägarna påpekar samtidigt att taket kan hålla betydligt längre med underhåll. Tillverkare och kulturmiljöexperter anger ofta längre siffror för själva täckningen. Benders, som tillverkar betongpannor, uppger att normal livslängd för betongtakpannor är beräknad till över 100 år. Helsingborgs museum skriver att handlarna anger 90 år för lertegel men att tegel kan ligga betydligt längre, och att välskött tjärpapp kan hålla upp mot 50 år.
Pannorna håller ofta längre än det som ligger under
Det är sällan pannorna i sig som avgör när ett tak behöver läggas om. Oftare är det underlagstaket, läkten och plåtdetaljerna som har gjort sitt. Villaägarna skriver att om underlagstaket och dess bär- och ströläkt är sprött bör hela taket bytas. Läs mer i 8 tecken på att taket behöver läggas om.
Vikten och takstolarna
Tegel och betongpannor är betydligt tyngre än plåt. Byter du från ett lätt material till ett tungt, till exempel från plåt eller eternit till pannor, behöver takstolarna klara den nya belastningen. Boverket lyfter uttryckligen fram detta för den som byter takmaterial.
Till takets egenvikt kommer snölasten. I Stockholmsregionen ligger snölasten på mark enligt Boverkets karta i spannet 1,0–1,5 kN/m² i bland annat Stockholms innerstad, Täby och Vallentuna samt i Uppsala och Västerås, och i spannet 1,5–2,0 kN/m² i bland annat Nacka, Huddinge och Gustavsberg på Värmdö. Zongränser kan gå mitt genom en kommun, så det exakta värdet ska hämtas för den aktuella adressen.
Går man åt andra hållet, från tunga pannor till plåt, är belastningen sällan ett problem. Då är det i stället husets karaktär som är den stora frågan.
Kulturmiljö: när materialet inte är ett fritt val
Som huvudregel krävs inget bygglov för att byta takmaterial på en villa eller ett radhus. Men i områden och på byggnader som är särskilt värdefulla, eller där detaljplanen har skyddsbestämmelser, krävs lov. Och varsamhetskravet i plan- och bygglagen gäller alltid. Vi går igenom reglerna i vår artikel om bygglov för takbyte.
Kommunernas kulturmiljöunderlag visar hur mycket materialet betyder:
- I Danderyds äldre bevarandeområden gäller att byggnadernas ursprungliga exteriör inte ska förändras genom byte av bland annat takmaterial, och underhåll ska ske med traditionella material och metoder. Den typiska villan i Djursholm har enligt kommunen tvåkupigt rött lertegel.
- Järfällas äldre kulturmiljöplan beklagar att det ursprungliga lerteglet på Tingshuset i Barkarby har bytts mot betongtegel. För Castorvägen i Skälby rekommenderar samma plan att korrugerad plåt byts mot traditionellt taktegel när takunderhåll blir aktuellt.
- I Nacka ersattes plåttaken av tegeltak på många sommarvillor under nationalromantiken. På Värmdö var sommarvillorna vid Lindalssundet ursprungligen plåttäckta, och vissa har i dag tegelpannor. Ett materialval kan alltså också vara ett sätt att återställa.
Poängen är inte att man alltid måste välja samma material som förut. Men i en sammanhållen miljö sticker ett avvikande tak ut, och i värdefulla områden kan kommunen kräva ett visst material.
Våra råd när du väljer
- Ta reda på husets byggår och vilket material taket hade från början.
- Kolla detaljplan och kulturmiljöunderlag innan du bestämmer dig.
- Byter du till ett tyngre material: låt någon bedöma takstolarna.
- Tänk på takets lutning. Alla material passar inte alla lutningar.
- Räkna på hela taket, inte bara täckningen: underlag, läkt, plåtdetaljer och avvattning.
- Jämför livslängder från samma typ av källa, inte en tillverkares siffra mot en rådgivares.
På våra områdessidor, till exempel Bromma, Nacka, Uppsala och Västerås, beskriver vi vilka tak som är vanliga där. Se också prisexempel, hur det går till och vanliga frågor.
Är du osäker på vad som passar ditt hus? Hör av dig, så tittar vi på taket och föreslår material utifrån husets ålder, konstruktion och läge.